Oron är ett lätt kittlande moln i bröstet, inte som en kompakt klump - en sten, utan snarare som en tät gas som växelvis drar sig samman och växelvis utvidgar sig,

ibland så mycket att det blir svårt att andas. Den vanliga luften får inte plats, istället andas jag ångesten, vilket är både obehagligt och utmattande eftersom den är mycket trögare att andas, samt syrefattig. Man blir yr.